Ensamheten

I lyckan, finns en tomhet, ett hål, ett hål som inte är fyllt, det fattas.. det fattas kärlek!
Livet leker som svalorna bland molnen, som i dans förs själen omkring på ängen. Lyckan gör sig påtaglig, någonting fattas, någonting som gör livet heligt, helt och fantastisk!
Du, du skulle vara här, smeka min kind, kyssa min panna och hålla om mig.. du.. du skulle vara här.
Varför är du inte här?
Varför tar du inte mig med storm?
Bär min själ, över tröskeln, bär min själ, in i kyrkan, bland löften och trohet, du skulle ge mig löftet.
Tills döden skiljer oss åt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0