Söndertrampad!



Orden du sa,
orden du inte sa,
allting kommer igen.

Ska hon våga hoppas?
Lägga sin själ i någons händer, då den så lätt går i kras?
När någon så lätt hoppar, spottar och krossar den?

Med ord,
orden du sa,
och dem du inte sa.

Du tog en del av den,
förstörde den,
med dina ord förstörde du den,
när den äntligen var hel igen.

Med ord, orden du sa, och dem du inte sa.
knäckte du den.
du förstörde.

Hur ska hon våga låta någon komma nära igen?
När någon kan knäcka den?
Dra ner den i mörkret?
Där långt nere, i mörkret, har den legat så många gånger, själen.
Nu är den i ljuset, i lyckan, i friheten.

Men..
den kan förstöras av ord, av små oskyldiga ord,
kan den krossas och förstöras.
Själen...
Igen..


Caroline Sammels 2010

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0