De döda ögonen tindrar.

en fjärill kommer flygande, med luft under vingarna, flyger den sakta, vackert genom luften.
i olika färger skimrar den, den får andra att hämpnas över dens elegans.
för mig är du fjärillen, min vackra sköra fjärill. underbar, genuin, elegant men framför allt fridlyst. det finns få som dig, du är speciell ingen annan lik.

du får mitt hjärta att slå några extra slag.
du får mina frysna läppar att le, min mörka själ att dansa, mina döda ögon att tindra.
bara du skapar denna känsla, bara du med dina sköra ord, din varsamhet.
tack underbara du, för att du får mig att le igen.¨


12 oktober 2008

Söndersliten!


När ditt hjärta slits ut, någon hugger i det och sedan stoppas det tillbaks, nertrampat och krossat. Nu är det upp till dig att laga det, sy ihop det med den tunna tråden och limma med det bästa limmet.
Frågan är, ger du någonsin igen bort ditt hjärta? Kommer det gå att laga om det ännu en gång krossas?
Berättar du någonsin för någon om dina innersta hemligheter, som ingen egentligen borde veta, förutom den närmaste, närmaste personen?
Tar du steget ut i livet? Litar du någonsin på någon så innerligt igen?
Ger du ditt hjärta i någon annans hand igen? Vågar du?
Risken att allting faller sönder igen, kommer alltid finnas där.

17 februari 2009

Why?

Varför förde ödet oss samman för att sedan splittra våra hjärtan?

11 Mars 2009

Sorg


Sorg, sorg över det som aldrig blev.
Framtiden som försvann, med vinden blåste den iväg, långt långt bort, i mörkret.

Må den vila i frid, framtiden som aldrig blev av.


RSS 2.0